Kategori: Okategoriserade

Då man talar om en skilsmässa så finns det nästan alltid faktorer som kan leda till konflikter och tvister. Dels så handlar det om materiella saker. Vem har rätt till vad? Vem ska bo kvar i huset, vem ska ha bilen och vem ska ta hand om sommarstugan? Utöver detta kan även det rent ekonomiska leda till infekterade tvister. Hur fördelas tillgångarna vid en bodelning och hur mycket ska egentligen respektive part ha rätt till? 

Man kan även peka på andra faktorer som bakomliggande till en tvist och en konflikt. Barn är givetvis en sådan. Tyvärr ser man att antalet vårdnadstvister ökar i Sverige och där barnen, som en följd av detta, riskerar att hamna i svårigheter. Ett gift par som skiljer sig har per automatik fortsatt gemensam vårdnad om barnen, men många par har svårt att få detta att fungera rent praktiskt efter skilsmässan. Något som innebär att man söker ensam vårdnad och därigenom också inleder en vårdnadstvist.

 Från rättens sida så ser man alltid till barnens bästa och utgångspunkten i detta är att båda föräldrarna ska ha lika stor del i beslut rörande barnets framtid. Något som innebär gemensam vårdnad och om en vårdnadstvist tar vid så finns också andra möjligheter att hitta en lösning. En av dessa handlar om samarbetssamtal som erbjuds av kommunen. Vid ett sådant så ges man möjligheter att hitta vägar till en bättre kommunikation och förhoppnings, i slutändan, en lösning som är till gagn för alla parter – utan att tvisten behöver nå domstol. 

Husdjur räknas som lös egendom 

En annan vanlig konflikt handlar om husdjur. Vem ska ta hand om hunden i samband med en skilsmässa? Här finns vissa saker att ta i beaktning. Först och främst så finns det i en juridisk mening ingen som helst skillnad på en hund och en möbel. Hunden likställs med exempelvis en soffa, en fåtölj eller ett matbord och räknas som lös egendom. Har ingenting annat avtalats så kommer hunden således att räknas in i den lösa egendomen i samband med bodelningen. Huvudregeln är emellertid att den person som köpt hunden i fråga också ska ha rätt till djuret i samband med bodelningen och värdet ska räknas av från ägarens lott. Vilket inte alltid blir fallet. 

Skillnaden vid en konflikt om ett husdjur och exempelvis en sådan som handlar om barnen är att den förra aldrig kan förvandlas till en vårdnadstvist i en rent juridisk mening. Det är upp till makarna att komma överens och om man inte klarar av detta så kan man anlita en extern bodelningsman som avgör vem av dem som kommer att ge hunden de bästa förutsättningarna i framtiden. 

Det man bör veta är följande: en hund kan klara sig utmärkt även i två olika hem. Det går således att ha gemensam vårdnad om ett husdjur och låta hunden känna samma kärlek som tidigare – men under två olika tak. Faktum är att detta ofta är den bästa lösningen. Det kan vara traumatiskt att slita upp hunden – eller ett annat husdjur – från rötterna. Man bör i första hand söka den lösningen.

Det som många tänker då de hör ordet veterinärer är att dessa enbart åker omkring och botar, kurerar, opererar och – i vissa fall – avlivar djur. En bild om kommer från att tv4 för några år sedan körde ett program kallat just Veterinärerna och att detta program främst fokuserade på denna del av arbetet och primärt då i Stockholm. Denna del av jobbet är också till stor del den som man som privatperson kommer i kontakt med – har man ett sällskapsdjur som blir sjukt eller skadar sig så söker man också upp en veterinär som undersöker djuret i fråga. Det är dock inte del av yrket som vi ska fokusera på här – istället ska vi berätta lite om hur de andra delarna av yrket fungerar.

Tips! Här hittar du en duktig veterinär i Stockholm: veterinärerstockholm.nu

Det finns nämligen ett stort behov av att även dessa delar av yrket får samma fokus då det verkligen behövs nyrekrytering inom dessa områden. Vilka delar är då detta och var i Sverige behövs de som mest?

Jo, vi kan här utgå ifrån Stockholm och säga att denna stad – generellt sätt – är i störst behov av veterinärer och detta på grund av att befolkningen där ökar och ser ut att öka även i framtiden. Om vi sedan räknar upp de grenar som ingår i detta yrke och förklarar kortfattat vad som ingår i varje del så kanske vi kan skapa en lite bredare bild av vad detta yrke innebär.

• Distriktsveterinärer. Dessa veterinärer har hand om ett specifikt distrikt och jobbar mot Jordbruksverket. Dessa veterinärer ansvarar för att se över sjuka djur i exempelvis Stockholm och att djurbesättningen mår bra på olika gårdar. Man förhindrar att epidemier utbryter och man har en nära relation till de gårdar som ligger i det distrikt man ansvarar för. Ett öppet och fritt jobb som många veterinärer uppskattar.
• Länsveterinärer. Här jobbar man istället med ett helt län – Stockholm – som arbetsplats och man ansvarar här för att se till att exempelvis livsmedel håller god kvalitet. Det vill säga; dessa veterinärer kan åka ut – oanmäld – till en gård där grisuppfödning finns och om denna inte håller bra kvalitet så har veterinären rätt att stänga gården. Det är dessa veterinärer som gör att det kött som vi äter håller så hög klass som det ändå gör och det är de som man också ser i tidningar och på tv i samband med att någon gård fått avsluta sin produktion.
• Besiktningsveterinärer. Även här jobbar man på samma sätt som ovan, men dessa veterinärer ser till att gårdarna har rätt hygien samt att större slakterier håller en hög nivå – både för import och export. Finns det exempelvis en stor importör av danskt kött så är det en besiktningsveterinär som kontrollerar att detta kött också är av god kvalitet och att det går att sälja i butik. Med tanke på att vi i Sverige – till stor del – varit förskonade från de värsta fallen av exempelvis salmonella så får vi säga att de som utför detta yrke också gör ett jättestort och viktigt jobb. Vi vet alla hur det sett ut på exempelvis Irland och just Danmark då det handlar om köttindustrin. Tack vare dessa veterinärer så har vi alltså blivit relativt förskonade i Sverige rörande detta.

Där hade vi alltså tre stycken viktiga delar av hur veterinäryrket ser ut. Man tar alltså inte bara hand om sjuka och skadade djur; man ser även till att den mat som vi dagligen ställer på bordet i våra svenska hem håller hög kvalitet.